Vad är duodji? - Arctic Indigenous Design Archives (AIDA)

Vad är duodji?


Vad betyder termen duodji?

Gunvor Guttorm

Duodji uppfattas idag i första hand som samiskt hantverk. Genom tiderna har samerna levt av naturens resurser. Arbetsredskap och det att tillverka duodji har varit viktigt för att bärga sig i naturen. Duodji och det att arbeta med duodji är ett hantverk. Resultatet blir det man behöver i det dagliga livet, exv. kläder, verktyg, husgeråd. Även idag har duodji samma funktion, det att försörja sig i naturen, som den hade tidigare. Men innehållet i termen duodji har förändrats allt eftersom samernas levnadssätt ändrats. Idag kan termen duodji även inbegripa moderna duodjealster där varje tillverkare införlivar sin uppfattning om duodji i alstret. Duodji är en del av samiskt identitetsskapande. Samerna anser att duodji är en del av deras kulturarv och uttryckssätt, där de inkluderar sina egna upplevelser.

Termen duodji har haft en bred betydelse, så som alster, produkt och funktion. Med tiden har betydelsen förändrats och är därmed en flexibel term. Konrad Nielsen har beskrivit termen så som människor uppfattade den i början på 1900- talet. Konrad Nielsen skriver “mu duddjon beavdi ( ett bord som jag tillverkat)”, “gussa duddjo ruovssi ( det växer ett juver på kon ” och gierdavašvuohta duddjo ráfi (tålamod skapar fred)”, i detta sammanhang är handlingen både praktisk och abstrakt.

I olika ordböcker har termen översatts till exv. käsityö, työ, aikaansaannos, teos[1], hantverk, slöjd[2]. På skoltsamiska tuâij[3], på enaresamiska tyeiji[4], på kildinsamiska tu'jj[5], på tersamiska tijje[6].  På lulesamiska duodje. Ordet har alltså funnits i alla samiska språk. Även sydsamenerna använder sig av ordet duedtie[7]. Formen duddjot är ett verb och betyder att göra något. Att arbeta med händerna, skapa något.

Med tiden har termen duodji fått en ny, utvidgad innebörd. Alla produkter som kräver mänskligt tänkande och handling kan kallas duodji. Termen duojár är alltså en person som arbetar med duodji. Utgångspunkten för en duojár är ofta lokal, och kunskapen om duodji har en lokal förståelse. Idag kan en duojár även vara en person som gått yrkesutbildning i duodji, eller blivit certifierad.

 -

[1] Sammallahti 1989: s.v.: duodji

[2] Svonni 1990: s.v.: duodji

[3] Lehtiranta 1989: s.v.: tuâij

[4] Lehtiranta 1989: s.v: tyeiji

[5] Lehtiranta 1989: s.v: tu'jj

[6] Lehtiranta 1989: s.v: tijje

[7] Bergsland/Mattson 1993: s.v: duedtie

KÄLLOR:

Bergsland, Knut – Mattson, Laila 1993: Oarjel saemien-daaroen baakoegærja. Sydsamisk-norsk ordbok. Ikkaldas: Iđut.

Guttorm, Gunvor 2010: Duodjáris duojárat. Duddjon ealiha duodjedigáštallama. Article collection. Kárášjohka: Davvi girji.

Lehtiranta, Juhani 1989: Yhteisaamelainen sanasto. (Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia 200). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.

Nielsen, Konrad 1979: Lappisk (samisk) ordbok. Oslo: Universitetsforlaget.

Sammalahti, Pekka 1989: Sámi-suoma sátnegirji. Saamelais-suomalainen sanakirja. Ohcejohka: Jorgaleaddji Oy.

Svonni, Mikael 1990: Sátnegirji. Sámi-ruoŧa, ruoŧa-sámi. Johkamohkki: Sámi girjjit.

Kontakt

Samearkivet
Inker-Anni Linkola-Aikio,
samiarkiiva@kansallisarkisto.fi

Sámi allaskuvla
Gunvor Guttorm,
gunvor@samas.no

Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum
Anna Westman Kuhmunen,
info@ajtte.com