Nyheter

De skandinaviska och tyska expansionssträvandena under högmedeltiden innebar att merparten av de områden som beboddes av fi nnar blev inlemmade i den västerländska kulturkretsen och Sverige, i huvudsak på fredlig väg. Tyska köpmän och hantverkare slog sig dock ner i de fi nska städerna och tack vare handelskontakterna över Östersjön var Finland inte okänt i de nordtyska Hansastäderna.

Den gemenskap som reformationen skapat på 1500-talet fi ck en ny dimension då Sverige 1630 gick med i trettioåriga kriget. Finska truppenheter deltog i fälttåget och särskilt rytteriet, hakkapeliterna, väckte uppmärksamhet. Kriget var förödande, men enligt dåtida tyska omdömen horde fi nnarna till de drägligare ockupanterna. Påståendena om deras färdigheter i trolldom kan ha berott på förväxling med samerna vilkas fallenhet för magi framhävts tysk litteratur redan på 1590-talet. Iakttagelser av t.ex. överfl ödet på vilt i Finland av tyske Niklas Adolf von Steinkallenfels under en genomresa på 1610-talet m.fl . rubbade inte de klassiska auktorernas bild av fi nnarnas/samernas råhet och brist på bildning. De lärdas bild av fi nnarna förblev länge en annan än de tyska och brittiska köpmännens och sjöfararnas, vilka faktiskt kom i kontakt med dem.

Guidade rundturer genom Riksarkivets utställning Pro Finlandia III