Publikationer

Viapori-Suomenlinna – Kolmen valtakunnan linnoitus 1748–2021

Sveaborg Tre riken – en fästning 1748–2021

Riksarkivets och Samfundet Ehrensvärds festpublikation berättar om olika skeden i Sveaborgs historia, från Konungariket Sveriges tid till nutiden. Publikationen består av cirka 30 artiklar som berättar om historiens vändpunkter på Sveaborg, om livet på ön samt om människor som bott och verkat där.

Publikationen, som redigerats av Jussi Nuorteva och Päivi Happonen, hyllar Samfundet Ehrensvärds verksamhet som firar sin hundraåriga historia, samt stödjer Sveaborg Tre riken - en fästning -utställningen som är öppen vid Sveaborgmuseet och Riksarkivet.

"Kroppen fördes bort och begravdes” – Arkivutredning om fånglägret i Lahtis och dödligheten bland fångarna (pdf på finska)  

Fånglägret i Lahtis var beläget i kasernerna i Hennala från maj 2018 till november 2019. Inledningsvis flyttades tillfångatagna vid slaget om Lahtis (19.4–1.5.1918) som förvarats på Fellmans åker till fånglägret, men senare fördes fångar från olika delar av landet till lägret för att dömas av domstolen för krigsförbrytelser. Som mest fanns det över 10 000 fångar i lägret.

I fånglägret i Lahtis avled 1 167 personer, det vill säga fler än var tionde fånge. Våren 1918 utfördes de största massavrättningarna under inbördeskriget, då över 700 fångar avrättades. Nästan 1 200 fångar avled till följd av svält och sjukdomar i fånglägret i Lahtis.

I Riksarkivets arkivutredning granskas verksamheten i fånglägret i Lahtis och uppdaterade uppgifter presenteras om dödligheten bland fångarna 1918. Vid utredningen har man gått igenom kyrkböcker, militärmyndigheternas arkivmaterial och arkivmaterial från domstolarna för statsförbrytelser samt flera andra dokumenthelheter. Utgående från dessa har man kunnat precisera antalet avlidna fångar i fånglägret i Lahtis.

Utredningen Suomalaiset SS-vapaaehtoiset ja väkivaltaisuudet 1941–1943 (pdf på finska)

Utredningen Suomalaiset SS-vapaaehtoiset ja väkivaltaisuudet 1941–1943 (De finländska SS-frivilliga och våldsdåden 1941–1943) är en oberoende arkivundersökning som beställts av statsrådets kansli och utförts av Riksarkivet. För utredningen har forskarna haft tillgång till dagböcker av mer än 70 frivilliga finländare i Waffen-SS-division Wiking.

Forskarna har också gått igenom en stor mängd myndighetsarkiv och privata arkiv i Finland, korrespondens, fotografier, tidnings- och tidskriftsartiklar, memoarer och forskningslitteratur. De har haft tillgång till sådant material som inte tidigare använts i forskningen.

Pro Finlandia 4. Finlands väg till självständighet.

Storfurstendömet Finland erhöll en stark autonomi då landet anslöts till Ryssland år 1809. Finland bibehöll de lagar religionen och språket. Ryssland erbjöd dock stora möjligheter, vilka bidrog till att förbättra Finlands ekonomi och tillhandahöll arbetstillfällen för tiotusentals finnar. Slutet av den autonoma tiden präglades av kampen för bevarandet av Finlands ställning och av en tilltagande oro i Ryssland.

Fjärde delen av Riksarkivets publikationsserie granskar Finland inom ramen för det sönderfallande ryska kejsardömet. Sovjet-Ryssland erkände Finlands självständighet och Polen, Estland, Lettland och Litauen, sällade sig till de självständiga staterna. Som suveräna stater valde de alla sina egna vägar.