Mål för hållbarhet
1. Fred, rättvisa och god förvaltning
Riksarkivet lägger grunden för förverkligandet av offentlighet, öppenhet, god förvaltning och demokrati i det finländska samhället. Arkivet förvarar och ställer till förfogande för forskare, samfund och privatpersoner myndighets- och privatmaterial som Riksarkivet administrerar över 220 hyllkilometer av (uppskattningsvis över 2 miljarder sidor).
I och med digitaliseringen ökar Riksarkivets effektivitet i enlighet med en hållbar utveckling, då materialet blir allt lättare att utnyttja. Den digitala och analoga användningen av material beskriver utvecklingen av Riksarkivets verksamhet som en verkställare av öppen och god förvaltning.
Tillgången till oföränderlig information stärker förtroendet för myndigheter och stöder därmed det civila samhället och den sociala freden. Finländarna litar på Riksarkivet. T-Medias undersökning Luottamus&Maine (Förtroende&Rykte) har genomförts åren 2019 och 2021, och båda gångerna placerade sig Riksarkivet både gällande rykte och förtroende för organisationen i främsta ledet inom den offentliga sektorn.
Mätare: |
|---|
|
Riksarkivets rykte 2019 och 2021
God utbildning
Riksarkivet är en central del av den finländska forskningsinfrastrukturen. Forskning skapar en grund för utbildning av hög kvalitet. Riksarkivet ger möjlighet till livslångt och kontinuerligt lärande. Kunskap och utnyttjande av kunskap i såväl vetenskaplig forskning som direkt i gemenskapernas och individernas verksamhet stöder samhällets förmåga till förändring samt kreativ, forskande och ansvarsfull verksamhet. Detta fotavtryck av Riksarkivets goda utbildning illustreras av de i punkt 4.1 angivna mätare som beskriver användning av material.
Riksarkivet är den största aktören inom arkivbranschen i Finland. Genom att främja digitaliseringen skapar Riksarkivet samtidigt ny kunskap i hela sin verksamhetsmiljö. För att kunna vara en föregångare i avseende till de tjänster som produceras strävar Riksarkivet efter en öppen, innovativ, experimentell och resultatrik verksamhetskultur.
Vi värnar även om personalens arbetsförmåga och kompetensutveckling. Varje anställd har fastställt ett personligt inlärningsmål för digitalisering. Möjligheten att prova och göra saker på ett nytt sätt samt att underhålla och förbättra sin egen kompetens beskriver hur vi har lyckats med dessa interna mål för hållbar utveckling.
Mätare: |
|---|
|
Mänskligt arbete och ekonomisk tillväxt
Genom att främja digitalisering och tillgång till öppna data skapar Riksarkivet en grund för kunskapsbaserade tjänster och ekonomi. Fram tills början av mars 2022 hade Riksarkivet digitaliserat arkivmaterial i analogt format med sammanlagt 142 miljoner filer. I synnerhet tillsammans med textidentifiering ökar digitalisering tillgången på material på ett avgörande sätt. Bilden som uppstår vid digitaliseringen av text omvandlas till textinnehåll.
I Riksarkivet har över 68 miljoner filer identifierats, varav 3,2 miljoner är handskrivna. Riksarkivet öppnar också sitt material i maskinläsbart format. Det finns dock inga mätare för utvecklingen av dessa öppna data.
Riksarkivets personal anser att deras arbete är meningsfullt. Upplevelsen av meningsfullhet är viktig med tanke på arbetshälsan. Samtidigt visar det att vårt arbete är förenligt med målen för en hållbar utveckling. Vi genomför och utvecklar jämlikhets- och jämställdhetsarbete, vars syfte är att förebygga alla former av diskriminering och osaklig behandling samt att främja jämställdhet i arbetet. Upplevelsen av jämställdhet har utvecklats på ett positivt sätt inom Riksarkivet.
Mätare: |
|---|
|
Klimatåtgärder
Riksarkivet föregår inom arkivbranschen med gott exempel på ett digitalt arbetssätt. Genom sin handledning och sina tjänster stödjer Riksarkivet myndigheternas övergång till digital arkivering.
Den digitala arkiveringen minskar behovet av att bygga och underhålla ämbetsverkens och Riksarkivets arkivutrymmen. Digitalt dokumenterad information är tillgänglig oberoende av plats. Digitalisering minskar också pappersförbrukningen. Å andra sidan ökar den elektriska användningen av material också energiförbrukningen. Riksarkivet har ännu inte några mätinstrument för att kunna följa med de övergripande effekterna av denna betydande förändring i arbetsrutinerna.
Samarbete och partnerskap
Riksarkivet främjar i sin verksamhet samarbetet med aktörer inom den offentliga och privata sektorn, sammanslutningar och enskilda medborgare. Ett exempel på samarbete med den offentliga sektorn är avgiftsbelagda projekt för digitalisering och organisering av dokument. Både statliga myndigheter och kommuner är samarbetspartner i dessa projekt. Projekten har en viktig inverkan på tillgången till och användningen av information och även på kostnadsbesparingar.
Riksarkivets lagstadgade uppgift är att delta i utvecklandet av privat arkivverksamhet i samarbete med dem som bedriver privat arkivverksamhet. Denna uppgift är ett gott exempel på samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Mottagandet av material till privata arkiv styrs av en upphandlingspolitik som arkivaktörerna kommit överens om. På så sätt vill man garantera att materialet är representativt och att det har en ändamålsenlig placering i olika arkiv.
Riksarkivet aktiverar privata gemenskaper och till och med enskilda medborgare i sin verksamhet, särskilt i anknytning till projekt för frivillig digitalisering, textidentifiering och crowdsourcing inom forskningen. Dessa projekt stärker banden mellan Riksarkivet och det civila samhället och effektiverar arkivets verksamhet.
Riksarkivets forskningsprojekt ökar den samhälleliga förståelsen. Förvärvet av material och stödet för forskningsprojekten fördjupar kunskaperna om vårt lands historia och samhällsutveckling. Riksarkivet genomför också internationellt solidaritetsarbete, särskilt genom att erbjuda asyl för utrotningshotade material från krisområden.
Mätare: |
|---|
|
Riksarkivets fotspår, det vill säga verksamhetens negativa inverkan på miljön
Våra verksamhetsställen är belägna i Helsingfors, Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, S:t Michel, Uleåborg, Åbo och Vasa samt Samearkivet i Enare. År 2021 sysselsatte Riksarkivet i genomsnitt 225 personårsverken.
Arkivverksamheten är platsintensiv. Dessutom är det med tanke på materialens hållbarhet nödvändigt att upprätthålla förhållandena i arkivet på ett energiförbrukande sätt. Upprätthållandet av fastighetshelheten förbrukar i själva verket en avsevärd mängd el- och annan värmeenergi. Riksarkivet använder grön el, vilket avsevärt har minskat miljöavtrycket gällande arkivets elförbrukning. Utsläppen av värmeenergi har minskat på grund av att en del fastigheter har skaffats utsläppsfri fjärrvärme.
En viktig del av den miljöpåverkan som personalen ger upphov till beror på resor. Resorna har minskat kraftigt till följd av coronapandemin och de förändringar i arbetssättet som den har lett till. Man deltar nu i möten på distans. Vårt mål är en permanent minskning av antalet resor. Den viktigaste indikatorn för att uppnå detta mål är antalet flygresor.
Mätare: |
|---|
|
