Bevarandeanalys av dokumentinformation
Bevarandeanalysen utförs i samarbete och med iakttagande av Riksarkivets bevarande- och gallringspolicy. Aktören föreslår och motiverar den dokumentinformation som ska arkiveras, och Riksarkivet beslutar om och motiverar arkiveringen i gallringsbeslutet.
Bevarandeanalysen utförs alltid enligt målen, metoderna och kriterierna som uppställts i Riksarkivets bevarande- och gallringspolitik. Fastställandet av bevarandevärdet kräver att många olika aspekter tas i beaktande och att frågor hanteras ur ett övergripande perspektiv.
Utgångspunkten är en god kännedom om aktörens uppgifter och verksamhet samt de handlingar som tillkommer till följd av dessa och som tas till vara. Bevarandeanalysen innebär ofta avvägningar mellan motstridiga intressen och är subjektiv till sin karaktär. Man försöker mildra subjektiviteten genom att följa allmänt accepterade principer och anvisningar för bevarandeanalysen samt en verksamhetsmodell där såväl den aktör som gjort gallringsframställan som Riksarkivet deltar i bevarandeanalysen.
Dokumentinformation kan arkiveras för arkiveringsändamål av allmänt intresse, för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål samt för statistiska ändamål. Arkivvärdet beror på bland annat den samhälleliga betydelsen hos det uppdrag inom vilket dokumentinformationen skapas, verksamhetskontexten inom vilken dokumentinformationen skapas och informationsinnehållet. Den dokumentinformation som arkiveras har också bevis- och informationsvärde. Med bevisvärde avses informationens värde som dokumentation av verksamheten. Med informationsvärde avses dokumentinformationens värde som informationsmaterial som dokumenterar samhället samt samhälleliga processer och fenomen i allmänhet.
Verktyg för bevarandeanalysen
De viktigaste verktygen för bevarandeanalysen, kriterierna, utesluter inte varandra utan snarast kompletterar varandra. Vid bevarandeanalysen bedöms verksamheten och det informationsmaterial som skapas inom den med hjälp av verksamhetsanalys och informationsanalys. Kriterierna för verksamhetsanalysen är: verksamhetens betydelse, omvärlden och verksamhetsprocessen. I informationsanalysen granskas informationsmaterialens informationsinnehåll och användningsbehov. Innehållet i dessa kriterier och användningen av dem vid bevarandeanalysen beskrivs i Riksarkivets bevarande- och gallringspolicy (pdf).
Som resultat av bevarandeanalysen återstår av den offentliga förvaltningens dokumentinformation ett nationellt dokumentbaserat kulturarv för forskningsändamål och andra ändamål.
Det är bättre att skydda och minimera personuppgifterna än att förstöra dem för alltid
I gallringsframställan ska man ta i beaktande dataskyddslagstiftningens krav och förpliktelser som hänför sig till skydd av personuppgifter, men också lagens rättigheter och skyldigheter i fråga om arkivering av personuppgifter för forsknings- och kulturarvsändamål.
Dataskyddsbestämmelserna tillåter behandling och förvaring av personuppgifter bland annat för arkivändamål av allmänt intresse och forskning. Vid bevarandeanalysen ska man beakta minimeringskraven på personuppgifter och motivera behovet av arkivering. Arkiverade personuppgifter ska skyddas på det sätt som dataskyddslagstiftningen och -bestämmelserna förutsätter.
Föremål för bevarandeanays är informationsmaterial, inte informationssystem
Informationen i informationssystemen, inte informationssystemen, är föremålet för bevarandeanalysen av ursprungligen digital dokumentinformation. Verksamhetsspecifik information kan ingå i ett eller flera informationssystem. En uppfattning om dessa logiska informationslager är central för bevarandeanalysen. Ta hänsyn till detta då du utarbetar gallringsframställan.
Verksamhetsspecifika framställningar om arkivering av handlingar bör prioriteras framför informationssystemspecifika framställningar. Om framställan bara gäller en del av organisationens verksamheter ska gallringsframställan innehålla information om alla informationssystem och den information i dem som används för att genomföra verksamheterna i fråga.
Beslut om arkivering av dokumentinformation som ingår i ärendehanteringssystem fattas främst utifrån uppgiftsklass- eller ärendegrupp, men vid behov även enligt typ av handling. Bevarandeanalysen av registeruppgifter gäller i första hand bedömningen av verksamhetens och dokumentinformationens informationsvärde. Bevarandeanalysen resulterar i arkivering av verksamhetsspecifik dokumentinformation jämte metadata.
I och med att SÄHKE2-bestämmelsen upphör att gälla som bestämmelse upphävs också bestämmelserna om varaktig förvaring av gallringsförteckningar och av metadata för behandlingen av dokumentinformation och handlingar. Från och med 1.1.2023 meddelas beslut om varaktig förvaring (arkivering) av registreringsuppgifter för ärendehantering i gallringsbeslut verksamhetsvis utifrån de kriterier som anges i bevarande- och gallringspolicyn. I fråga om gallringsförteckningar och uppgifter om förstöring iakttas meddelade gallringsbeslut.
Om det är fråga om dokumentinformation i aktörens register, ska till framställan bifogas information om dokumentation av registrets informationsinnehåll och -strukturer. Denna dokumentation kan bestå av flera olika material: beskrivningar av de kodlistor och klassificeringar som används i informationsmaterialet, variabelbeskrivningar och olika datamodeller och databasbeskrivningar (till exempel ER-diagram). Genom dokumentationen redogör aktören för förhållandet mellan verksamheten, de informationssystem som använts vid skötseln av verksamheten och den information som tillkommit vid skötseln av verksamheten.
Retroaktiv bevarandeanalys av analog dokumentinformation
Bevarandeanalysen av analog dokumentinformation gäller i huvudsak redan skapad dokumentinformation som saknar ett gallringsbeslut. Då är det fråga om retroaktiv gallring. Bevarandeanalysen av analoga handlingar görs i huvudsak enligt handlingstyp för varje verksamhet.
I regel görs inga ändringar i tidigare bevarandeanalys av analog dokumentinformation.
Minneslista
- Gör bevarandeanalysen enligt målen, metoderna och särskilt kriterierna i Riksarkivets bevarande- och gallringspolicy.
- Bevarandeanalysen gäller verksamheten och de handlingar som skapas inom verksamheten.
- Slutledningarna av bevarandeanalysen ska motiveras.
- Personuppgifter kan och ska också arkiveras.
OBS! Om aktören inte gör en gallringsframställan, är aktören skyldig att varaktigt förvara de uppgifter som enligt lag ska förvaras varaktigt för det ursprungliga användningsändamålet. Aktören kan inte överföra dessa registeruppgifter till Riksarkivet för arkivering, eftersom de saknar Riksarkivets gallringsbeslut. Om det däremot i lag har bestämts att uppgifterna ska arkiveras, kan de överföras till Riksarkivet utan Riksarkivets gallringsbeslut.
Exempel på gallringsframställningar som gäller bevarandeanalys
-
Bevarandeanalysen av den dokumentinformation som tillkommer inom aktörens verksamhet har senast gjorts i början av 2000-talet, då arkivverket på basis av arkivbildningsplanen bestämde om varaktig förvaring av dokumentinformationen (handlingarna).
-
Från beslutet avgränsades alla handlingar i separata informationssystem som används för att sköta substansverksamhet. Efter beslutet har aktörens verksamhet dessutom ändrats, bland annat till följd av lagändringar.
-
Organisera och genomför utarbetandet av gallringsframställan i din organisation.
-
Gör en bedömning av arkivvärdet hos den dokumentinformation som tillkommer inom verksamheten i enlighet med metoderna och kriterierna i bevarande- och gallringspolicyn.
-
Kopiera inte bara tidigare avgöranden om bevarandevärde i redan föråldrade gallringsbeslut till den framställan som utarbetas.
-
Ange organisationens bedömning av handlingarnas arkivvärde verksamhetsvis i informationsstyrningsplanen eller i en motsvarande beskrivning som ingår i informationshanteringsmodellen. Dessutom ska du motivera din framställan med hjälp av bevarande- och gallringskriterierna och ange motiveringarna i blanketten för gallringsframställan.
-
Aktören har beslutat att köra ner ett föråldrat informationssystem som används som stödsystem för ett register. Aktören har med registret skött en verksamhet som denne ansvarar för.
-
Riksarkivet eller dess föregångare har aldrig beslutat om arkivering av registrets dokumentinformation. Registeruppgifter får inte förstöras förrän bevarandeanalys av uppgifterna har gjorts. Aktören ska göra en gallringsframställan till Riksarkivet om arkivering eller förstöring av registeruppgifterna (tidsbestämd förvaring).
-
Organisera och genomför utarbetandet av gallringsframställan i din organisation.
-
Gör en bedömning av registeruppgifternas arkivvärde i enlighet med metoderna och kriterierna i bevarande- och gallringspolicyn. Bedöm både verksamheten och uppgifterna i registret.
-
Eftersom det är fråga om registeruppgifter, ska du vid bedömningen i första hand beakta verksamheten och registeruppgiftshelheten, men vid behov ska du också beakta värdet av de enskilda registeruppgifterna. Du kan även föreslå enstaka registeruppgifter för arkivering.
-
Motivera arkiveringen eller förstöringen av dokumentinformationen i gallringsframställan med hjälp av kriterierna i bevarande- och gallringspolicyn och ange motiveringarna i blanketten för gallringsframställan. Till exempel verksamhetens betydelse och/eller informationsinnehållets värde för olika användningsändamål.
-
Gör gallringsframställan enligt anvisningen. Bifoga den nödvändiga kompletterande dokumentationen till gallringsframställan.
-
Privata aktörer får i uppdrag att utföra lagstadgade uppgifter som tidigare skötts av myndigheter. Utövandet av offentlig makt ankommer på myndigheterna, men tillhandahållandet av tjänster (serviceuppgifter) har privatiserats.
-
Om det gallringsbeslut som meddelats myndigheterna är aktuellt, kan den privata aktören följa beslutet och aktören behöver inte göra en gallringsframställan. Om gallringsbeslutet behöver uppdateras, ska en gallringsframställan göras i fråga om de lagstadgade serviceuppgifterna.
-
Gör en gallringsframställan om handlingarna som tillkommer vid skötseln av de lagstadgade offentliga uppgifterna. Eftersom dessa uppgifter utförs av många privata aktörer är det bra att göra gallringsframställan i samarbete, men den kan också göras av en enda aktör. Vid behov begärs utlåtanden/kommentarer från de övriga aktörerna under beredningen.
-
Kommunen får nya uppgifter, inom vilka det tillkommer handlingar som saknar gallringsbeslut, eller det kommunala gallringsbeslutet är inte aktuellt. Eftersom Finlands Kommunförbund inte längre gör gallringsframställningar på kommunernas vägnar, kommer gallringsframställan till Riksarkivet att göras som resultat av arbetet vid Informationshanteringsnämndens sektion för fastställande av förvaringstider för handlingar, och gallringsbeslutet meddelas som en föreskrift som gäller alla kommuner.
-
Gör framställan till Informationshanteringsnämndens sektion för fastställande av förvaringstider för handlingar för att påbörja arbetet. Alternativt kan kommunen ensam eller tillsammans med andra kommuner göra en gallringsframställan till Riksarkivet.
-
Aktören använder för skötseln av ett uppdrag ett register vars informationsinnehåll anges i lag, och registerlagen i fråga innehåller bestämmelser om varaktig och tidsbegränsad förvaring (angivet i år) av registeruppgifter. Registeruppgifternas bevarandevärde har inte fastställts, dvs. de saknar Riksarkivets gallringsbeslut.
-
Aktören bedömer att den inte behöver göra en gallringsframställan till Riksarkivet, utan bestämmelserna i registerlagen om varaktig och tidsbegränsad förvaring av handlingar och informationsmaterial kan iakttas vid arkiveringen av uppgifterna.
-
Bedömningen är dock inte korrekt om avsikten är att överföra den dokumentinformation som ska arkiveras till Riksarkivet. I registerlagen har varaktig eller tidsbegränsad förvaring av uppgifter, dvs. personuppgifter, fastställts för deras ursprungliga användningsändamål, inte för deras användning i arkivändamål. Riksarkivet har skyldighet och rätt enligt arkivlagen att bestämma om handlingar som ska arkiveras, om det inte i registerlagen särskilt har bestämts att handlingarna ska arkiveras. I registerlagen finns sannolikt ett särskilt omnämnande om arkivering av uppgifterna, till exempel Om arkivfunktionens uppgifter och handlingar som ska arkiveras föreskrivs särskilt. Detta är en hänvisning till arkivlagen och Riksarkivets rätt att med stöd av 8 § i arkivlagen bestämma om handlingar som ska arkiveras.
-
Aktören ska alltså göra en gallringsframställan till Riksarkivet för bevarandeanalys av registeruppgifterna. Bevarandeanalysen gäller alla uppgifter i registret, inte bara de personuppgifter som fastställs i lag. Aktören kan ta hänsyn till lagstiftarens bedömningar av varaktig eller tidsbegränsad förvaring av uppgifter i gallringsframställan, men kan också avvika från dem vid fastställandet av uppgifternas arkivvärde.
-
Om aktören inte gör en gallringsframställan, är aktören skyldig att varaktigt förvara de uppgifter som enligt lag ska förvaras varaktigt för det ursprungliga användningsändamålet. Aktören kan inte överföra dessa registeruppgifter till Riksarkivet för arkivering, eftersom de saknar Riksarkivets gallringsbeslut. Om det däremot i lag har bestämts att uppgifterna ska arkiveras, kan de överföras till Riksarkivet utan Riksarkivets gallringsbeslut.