Vilka material har vi?
Riksarkivet tar emot handlingar som myndigheterna överlåter samt skaffar och förvarar annat arkivmaterial som är av betydelse för samhället och forskningen.
En stor del av det mest utnyttjade arkivmaterialet har digitaliserats.
Merparten är myndighetsmaterial
Statliga myndigheter överlåter sina handlingar som ska förvaras varaktigt och som är äldre än 40 år till Riksarkivet.
Handlingar från statens centralförvaltning, ministerier, centrala ämbetsverk och högre domstolar överförs till Riksarkivet medan statliga distrikts- och regionmyndigheter överlåter sina handlingar till landsarkiven enligt den regionala indelningen.
Kommunerna, städerna och samkommunerna förvarar i regel sina handlingar i sina egna centralarkiv.De kommunarkiv som finns i Riksarkivet härstammar oftast från kommuner som blev kvar på andra sidan gränsen till följd av krigen.
Lutherska församlingar deponerar sina arkiv vid Riksarkivet. Kyrkoböcker hör till de mest utnyttjade bland församlingarnas material. De har digitaliserats och kyrkoböcker som är äldre än 100 år kan användas via Astia-e-tjänst som självbetjäning. Arkiv från ortodoxa församlingar finns främst vid Riksarkivet i S:t Michel.
Riksarkivet förvarar även många personarkiv, släktarkiv, organisationers och föreningars arkiv och företagsarkiv. Privata arkiv av nationell betydelse tas emot från hela Finland. Normalt överlåts materialet till den enhet inom vars arkivdistrikt föreningen eller företaget har bedrivit sin verksamhet eller personen eller släkten har levt.
Arkiven efter alla Finlands presidenter utom de senaste förvaras i Riksarkivet. Urho Kekkonens arkiv förvaras i ett eget arkiv i Orimattila.
Enhetliga dokumentserier från 1500-talet
Dokumenten från medeltiden har samlats i Riksarkivet där antalet originaldokument är 66 och antalet kopior av dokumenten som har tagits senare är 223.
Det äldsta dokument som har bevarats i original är kung Birgers skyddsbrev för kvinnorna i Karelen från 1316.
Bland det äldsta enhetliga materialet finns räkenskapsböcker eller fogderäkenskaper för den lokala förvaltningen, som överfördes till Finland i enlighet med fredsfördraget i Fredrikshamn. Fogderäkenskaperna började föras på 1530-talet. Utöver serierna av räkenskapsböcker härstammar också domböckerna och lantmäterikartorna ända från svenska tiden.
De äldsta dokumentserier som har förblivit i de finska myndigheternas ägo härstammar från 1600-talet, men hos de flesta myndigheter har dokumenten i regel förintats under tiden före krigen i början av 1700 talet (stora ofreden och lilla ofreden).
De viktigaste källorna från autonomins tid är senatens, statssekretariatets och generalguvernörskansliets omfattande arkiv.
Till de mest populära dokumenten från självständighetstiden hör bland annat militärstamkorten, Detektiva centralpolisens och Statspolisens dokument och materialet från inbördeskriget.
Särskilt populära bland avskriftssamlingarna är Generalregistret över bosättningen i Finland och församlingarnas historieböcker som används speciellt flitigt av släktforskarna.