Finländare i Ryssland 1917–1964

Ett femårigt forskningsprojekt om finländarnas öden under 1917–1964 i Ryssland inleddes vid Riksarkivet i september 2020.

Finländska röda flyktingar i Išhora-lägret 1920.
Finländska röda flyktingar i Išhora-lägret 1920. Bild: Ryska statliga arkivet för social och politisk historia, RGASPI.

Tiotusentals personer som var finländare när det kommer till språk, identitet eller etnisk bakgrund levde och arbetade i Kejsardömet Ryssland (områden utanför Storfurstendömet Finland) före oktoberrevolutionen 1917.

Avsikten är att forska i livsskeden hos finländare som flyttat till, vistats i och återvänt från Ryssland så ingående som möjligt. Information samlas fram till 1964, dvs. slutet av Nikita Chrusjtjovs tid vid makten. Chrusjtjov var Josef Stalins efterträdare.

I projektet utarbetas en interaktiv databas om finländare som vistats i Ryssland från oktoberrevolutionen 1917 och om deras biografiska uppgifter samt om dokument och fotografier som gäller eller hänför sig till dem.

Gå till databasen

I forskningsprojektet får man information om finländarnas livsskeden och ställning i Sovjetunionen samt mycket ny information om terrorn och evakueringarna under Stalins tid. Denna information publiceras som uppslagsböcker samt vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar. Projektet och forskningen i samband med projektet gynnar även den internationella historieforskningen.

Forskningsprojektet vilar i synnerhet på källmaterial som förvaras i arkiv i Finland och Ryssland. Till följd av kriget i Ukraina frös Riksarkivet samarbetet mellan de två länderna, varefter inga materialinköp har gjorts från Ryssland.

Uppgifter om finländare har hämtats från Estland, Ukraina, Georgien och Kazakstan samt från arkiven i Västeuropa och Amerika. Källor, till exempel memoarer, brev, dagböcker och dokument, som forskningsprojektet har fått och får som donationer från medborgare, familjer och släkter spelar även en stor roll.

Statsrådets kansli finansierar forskningsprojektet 1.9.2020–31.12.2025 med över två miljoner euro. Statsrådets kansli har även tillsatt en styrgrupp för forskningsprojektet. Timo Lankinen, understatssekreterare vid statsrådets kansli, är ordförande för gruppen och övriga medlemmar i gruppen är Matti Anttonen, statssekreterare vid utrikesministeriet, Katri Pynnöniemi, biträdande professor vid Försvarshögskolan och Kimmo Rentola, professor vid Helsingfors universitet. Riksarkivet utnämner även en vetenskaplig uppföljningsgrupp för projektet.

Forskningsprojektet leds av historieforskaren, docent Aleksi Mainio. I anslutning till projektet inrättas ett nätverk av unga forskare.

Forskningsprojektet Finländare i Ryssland 1917–1964 samarbetar med Finska Litteratursällskapets insamling av minnesuppgifter om minnen från Stalins förföljelser.

Delta i forskningsarbetet

Alla intresserade har möjlighet att delta i ett intressant forskningsarbete, eftersom man i projektet prövar crowdsourcing av forskningsmaterialets lagringsuppgifter via nättjänsten Zooniverse.

Delta

Material, uppgifter och tips för projektet

Du kan skicka uppgifter och tips för forskningsprojektet Finländare i Ryssland 1917–1964. Inom projektet är man mycket intresserad av att undersöka till exempel material i hem- och släktarkiv, såsom postkort, brev, dagböcker, fotografier, dokument samt muntliga berättelser och historier. Kopior av dessa kan skickas till forskningsprojektet per e-post på [email protected].

Beakta att kopior som skickats till forskningsprojektet eventuellt publiceras i forskningsprojektets interaktiva databas och andra publikationer.

Medarbetare i projektet

Projektledare Aleksi Mainio

Aleksi Mainio.  Filosofie doktor, docent Aleksi Mainio har arbetat som universitetslektor och historieforskare vid Helsingfors universitet. Han har undersökt Finlands och Rysslands historia under den första hälften av 1900-talet och är särskilt insatt i frågor kring våld, terrorism och underrättelseverksamhet. Dessutom har han undersökt bland annat presshistorien under kalla kriget och våldet år 1918. I projektet ”Finländare i Ryssland 1917–1964” undersöker Mainio finländare som verkade i Moskva samt skriver en bok om olika finländargruppers öden under Stalins förföljelser.

Forskare Ira Jänis-Isokangas

Ira Jänis-Isokangas   Filosofie doktor Ira Jänis-Isokangas har arbetat som forskare och utbildningschef vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet. Hon har forskat i Rysslands och Sovjetunionens samhälleliga och politiska utveckling särskilt ur maktens och motståndets samt lagstiftningens och säkerhetsorganens perspektiv. Hon har även undersökt nationalismens betydelse inom finska aktivisters och georgiska sovjetungdomars verksamhet. I projektet ”Finländare i Ryssland 1917–1964” granskar Jänis-Isokangas finländare som hamnade i Ural och Kazakstan samt deras öden.

Forskare Jesse Hirvelä

Jesse Hirvelä    Jesse Hirvelä är politices magister och forskarstuderande i politisk historia vid Helsingfors universitet. Han har forskat i Östeuropa, Rysslands och Sovjetunionens historia i början av 1900-talet samt finländska kommunister i ryska inbördeskriget. Hirveläs avhandling behandlar de finska kommunisterna i Leningrad, deras verksamhet i Ingermanland och deras förhållande till bolsjevikernas nationalitetspolitik. I projektet ingår hans ansvarsområden St. Petersburg-området och Sovjet-Karelen.

Forskare Aappo Kähönen

Aappo Kähönen.     Aappo Kähönen är politices doktor och docent i politisk historia vid Helsingfors universitet. Innan han började i projektet arbetade han i åtta månader som gästprofessor i Finlandsforskning vid Lakehead universitet i Kanada. Kähönen har undersökt Rysslands och Sovjetunionens förhållande till Finland från mitten av 1800-talet till 2020-talet ur den inrikes- och utrikespolitiska växelverkans perspektiv. Forskningen har behandlat allt från relationer under kalla kriget till planekonomins förnyelsesträvanden och den gränsregionala politiken i dagens Ryssland. I projektet Finländare i Ryssland ansvarar Kähönen för granskningen av finländarnas ställning och rörelse i norra Ryssland och Sibirien, från Archangelsk till Irkutsk.

Planerare Sami Outinen

Sami Outinen.    Sami Outinen är politices doktor (politisk historia) och samhällshistoriker. Han har forskat i nordisk socialdemokrati, ekonomi, sysselsättning och arbetsmarknadens utveckling huvudsakligen vid Helsingfors universitet. I projektet ”Finländare i Ryssland 1917–1964” fungerar Outinen som planerare inom utvecklingen av den interaktiva databasen. Han undersöker speciellt varför människor flyttade från Finland till Sovjetunionen och tillbaka mellan världskrigen samt vilken samhällelig påverkan detta hade i Finland.

Forskare Anton Eteläaho

Anton Eteläaho.     Anton Eteläaho är master i humanistiska vetenskaper och kandidat i tradenom. Hans andra modersmål är ryska. I sin pro gradu-avhandling utredde Eteläaho den ryska adjutanten och fotografen Ivan Timiriasevs (1860–1927) skeden i Finland.

Projektet presenteras i evenemang

Forskningsprojektet Finländare i Ryssland 1917–1964 presenteras tidvis i evenemang inom temat och ordnar även egna evenemang.

   

Mer information