Överraskande kartotekupptäckt stärker databasen Sovjetunionen blev deras öde
Uppgifter om 6 000 nya personer tillkom.
En stor mängd nya personuppgifter har lagts till i den öppna databasen Sovjetunionen blev deras öde på Riksarkivet.
Bland de 6 000 nya personerna finns röda finländare, men också bland annat finländare som förflyttades till “arbetsarmén” dvs. fångläger som "folkfiender" och 90 före detta ledamöter i Finlands riksdag.
Databasen innehåller person- och kartuppgifter om finländare i Sovjetunionen 1917-1964, i synnerhet om dem som befann sig i Ryssland 1917, såsom röda flyktingar, Amerikafinländare och avhoppare.
Den nya publikationen innebär att det totala antalet offentligt sökbara personer nu uppgår till 31 000.
Materialet som katalogiserats på ett vilseledande sätt visade sig vara en skatt
Den mest omfattande nya källsamlingen är Finlands kommunistiska partis så kallade stora personkartotek, som förvaras i Riksarkivet i form av en kopia.
Kartoteket innehåller information om närmare 5 000 röda flyktingar och röda finländare som bosatte sig i Sovjetunionen mellan 1918 och 1935.
Det var forskare i projektet som gjorde den oväntade upptäckten. Informationen var gömd i en materialhelhet som hade katalogiserats på ett vilseledande sätt.
"Fyndet var som att vinna på lotteri", säger Aleksi Mainio, projektledare och docent vid Helsingfors universitet.
"Tidigare har det endast varit möjligt att uppskatta hur många finländare som bodde i det revolutionära Ryssland på 1920-talet. Nu omvandlas helhetsbilden i ett slag till något mycket mer exakt och heltäckande."
Det som gör kartoteket särskilt intressant är de omfattande personuppgifter som det innehåller.
Till exempel omfattar fackföreningsmannen Juha Vuoristos kort utöver grundläggande information även ett fotografi, information om hans kroppsbyggnad, familjen som blev kvar i Finland och orsaken till hans ankomst.
Materialet erhölls ursprungligen som kopia från Ryssland. Riksarkivet avbröt arkivsamarbetet med Ryssland när Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina.
Riksdagsledamöter, personer i “arbetsarmén” och offer för Stalins förföljelser
I det nya materialet ingår också 90 tidigare ledamöter i Finlands riksdag som bodde i Sovjetunionen på 1920- och 30-talen.
"De mest inflytelserika av dem hade poster i FKP:s ledning och internationella Komintern eller arbetade som lärare och journalister i Röda Karelen. De få som överlevde terrorn 1937-1938 riskerade att bli medlemmar i Terijokiregeringen", säger Joni Krekola, forskare vid riksdagens arkiv. Han har studerat ämnet i flera år.
En annan intressant ny grupp i databasen är de finländare som 1942 stämplades som misstänkta och mobiliserades till den så kallade arbetsarmén. De var i praktiken fångar i läger, där de primitiva levnadsförhållandena blev mångas öde.
I den nya databasen ingår också finländare i Murmansk som deporterades från nordvästra Ryssland sommaren 1940. Dessutom publiceras nu fånglägerkort om finländare som befann sig i lägret Karlag i Kazakstan.
"Alla finländare sköts inte i de summariska avrättningarna 1937-38, men för många blev ödet ännu hårdare. Tusentals människor utsattes för godtyckliga frihetsberövanden, plågsamma sjukdomar och svält i Gulags fångläger runt om i Sovjetunionen", säger projektledare Mainio.
Nytt material om bland annat Leningrad- och Amerikafinländare kommer att offentliggöras sommaren 2025. Biografier om tusentals finländare som återvände från Sovjetunionen kommer också att förbättra bilden.
Till databasen Sovjetunionen blev deras öde
Mer information
Aleksi Mainio
projektledare
[email protected]
p. 0405783812
Sami Outinen
planerare
[email protected]
p. 0295337403