Bevarandet av handlingarna under rätta förhållanden är den viktigaste åtgärden för att förhindra mögelproblem. Om mögelproblem ändå uppstått är det skäl att ta det på allvar.
Uppkomsten av mögel påverkas av luftfuktighet, temperatur och det växtunderlag som fungerar som näringskälla.
Det finns rikligt med mögelsorter, vilket innebär att det är svårt att identifiera möglet.
Vid mögelproblem är det ofta skäl att anlita experthjälp.
Varför bildas mögel?
Mögel är en mikrosvamp som växer i form av mycel och förökar sig med hjälp av sporer. Mögelsporer finns på alla ytor utomhus och inomhus. De överförs med luftströmmarna från ett material till ett annat. Inomhus kan de spridas via ventilationen till olika rum.
Mögel klarar sig bra under olika förhållanden. Det behöver syre, vatten och näring för att växa och föröka sig. Gynnsamt för mögeltillväxt är en relativ luftfuktighet på över 65 procent och en temperatur på +4–30 grader. Mögel kan också växa i mörker eftersom det inte innehåller klorofyll.
Mögel skaffar sin föda från växtunderlaget. Papperets cellulosa, lump, lim- och fyllnadsmedel samt bläck duger som näring för mögel. Poröst papper är känsligare för mögeltillväxt än tätt pappersmaterial.
Det är inte lätt att identifiera mögel
Det bör observeras att det finns hundratals mögelarter och att deras näringskrav och levnadsförhållanden samt olägenhet för människor varierar stort. Mögelarterna kan vara färgade eller färglösa eller till och med osynliga för blotta ögat. Dessutom kan mögel lätt förväxlas med smuts, sot, damm eller foxingfläckar, som bland annat orsakar brunaktiga spår av föroreningar i pappret. Identifieringen av mögelarter är ett krävande expertarbete.
Torrt passivt mögeldamm är inte skadligt för handlingarna, men kan vara skadligt för den som använder materialet. Aktivt växande mögel är också skadligt för handlingarna.
Testa om du kan göra en visuell bedömning av vilka av de följande skadorna som syns på bilderna som orsakas av mögel.
Bild 1:
Bild 2:
Bild 3:
Bild 4:
Bild 5:
Bild 6:
Korrosion
Mögel
Fläck
Mögel
Mögel
Brandskada
Det är svårt att identifiera mögel och mögel kan vara skadligt för hälsan. Vid misstanke om mögel är det skäl att med låg tröskel be om råd av en yrkesutbildad person inom branschen.
Mögel gör pappret skörare och mjukare, vilket kan leda till att områden på pappret försvinner. Mögel kan också fästa ihop papper så att de inte kan lösgöras från varandra.
Vissa mögel färgar papperet gult, rött, blått, grönt eller brunt. Vissa mögel förekommer på pappersytor som lösa lager och påminner om damm.
Mögellukten varierar från unken källare till sött äpple, men möglet kan också vara helt luktfritt.
Om du misstänker mögel ...
Vid hanteringen av mögelproblem är det viktigt att förhindra att sporerna i det mögliga materialet sprids från material och utrymmen vidare.
Isolera det mögliga materialet genom att placera det i en skyddsbox eller genom att linda in det i skyddspapper.
Alla boxar med mögligt material ska märkas.
Se till att förvaringsutrymmet har ändamålsenliga förhållanden.
Skaffa en bekräftelse på din misstanke om mögel och anlita en expert. Kontakta Riksarkivet vid behov.
Om det konstateras aktivt mögel eller mögeldamm i materialet ska mögelrengöring inledas så snart som möjligt för att trygga att materialet bevaras och för att skydda de personer som hanterar materialet.
Kom ihåg att mögelrengöring alltid ska utföras av en specialist inom området.
Om du hanterar material som misstänks vara mögligt eller som är mögligt, ska du skydda dig och använda lämplig skyddsutrustning.
Bild: Material som misstänks vara mögligt och som märkts och lindats in i skyddspapper. En anteckning om misstanke om mögel ska helst göras av den organisationen som förvaltar materialet.
Bild: Det är viktigt att dokumentera information om mögelskador om det mögliga materialet som konservatorn behandlar, eftersom även små mögelrester kan orsaka symtom hos en del människor.
Den vanligaste orsaken: fuktighet
Mögelproblem i arkiv beror ofta på vattenskador i samband med vilka arkivmaterialet har blivit vått. Arkivmaterial som har blivit vått ska torkas så snabbt som möjligt, eftersom risken för mögel är stor. Mögelmycel kan börja växa och sporerna sprida sig redan inom 24–28 timmar. Mögel kan således också förekomma i material som finns i nya arkivboxar. Boxar i vilka man observerat mögligt material ska alltid förses med en anteckning om att mögel observerats.
Om det material som blivit vått är stort, kan en del av materialet frysas i mindre partier för att periodisera upptorkningen. Vått material ska frysas innan mögeltillväxt hunnit uppstå i materialet. Frysning tar inte bort mögel, men den ger mer tid för att rädda materialet. Det lönar sig att pressa vått material före nedfrysning till exempel med hjälp av kartong till sin ursprungliga form så bra som möjligt för att minimera fysiska missbildningar i materialet.
Bild: Arkivmappar som exponerats för vatten. (Riksarkivet)
Det är bra att komma ihåg att pappersmaterial inte behöver bli helt vått, utan mögel kan växa på papperets yta om den relativa luftfuktigheten under en längre tid är över 65 procent. Ett papper som blivit vått kännetecknas av att pappret är vågigt. Det finns också fuktränder på pappret.
Mögelproblem förebyggs bäst genom att sörja för ändamålsenliga arkivutrymmen och genom att förbereda sig på överraskande situationer såsom vattenskador. Genom god planering och försiktighet kan man rädda värdefullt arkivmaterial från skador eller få mer tid för att rädda det.
Problem med inomhusluften i byggnader innebär inte nödvändigtvis att arkivmaterialet som förvaras i lokalerna är mögliga, utan mögel kräver alltid att materialet blivit vått eller att luftfuktigheten länge varit hög. Om det uppstår problem med inomhusluften ska handlingsmaterialet rengöras omsorgsfullt innan det eventuellt flyttas till andra utrymmen, så att eventuella fuktrelaterade mögelsporer som är skadliga för användarna inte flyttas vidare.
I utrymmen där man förvarar handlingsmaterial som ska förvaras varaktigt får det inte användas rengörings-, förgasnings- och desinfektionsmetoder som innehåller oxiderande gaser och kemikalier (såsom peroxidföreningar och ozon). Metoderna är mycket skadliga för handlingsmaterialet och avlägsnar inte eventuell mögeltillväxt som finns i materialet.
