Upp till 8 000 finländare dömdes i den stora terrorn – Riksarkivets nya databas öppnad
Mer än 25 000 sökbara personuppgifter om finländarnas öden.
Mer än 25 000 sökbara personuppgifter om finländarnas öden.
Ett femårigt forskningsprojekt om finländarnas öden under 1917–1964 i Sovjetunionen inleddes vid Riksarkivet i september 2020. Det fanns behov av att skapa en mer exakt bild av vad som hände med finländarna i Sovjetunionen under Stalintiden och den stora terrorn 1937–1938.
Mest uppgifter finns insamlade om offren för den stora terrorn, dem som befann sig i Ryssland 1917, amerikafinländarna och överlöparna.
Den 7 juni publicerar Riksarkivet första delen av en interaktiv databas som skapats av forskningsresultaten. Databasen innehåller person- och kartuppgifter om finländare i Sovjetunionen 1917–1964.
Databasens namn är Öde Sovjetunionen.
I den första fasen har vi särskilt fokuserat på dömda under den stora terrorn”, säger docent Aleksi Mainio, som är projektledare.
”Bilden av antalet finländska offer har blivit betydligt klarare.”
Troligen över 8 000 dömda
Under den stora terrorn dömdes åtminstone 6 200 finländare, varav drygt 4 700 till döden.
”Siffran är stor både absolut och relativt: minst 20 procent av alla dåvarande eller före detta finska medborgare i Sovjetunionen fängslades och drogs inför rätta under sensommaren 1937 och hösten 1938”, säger Mainio.
De värsta ställena var kring Ural, Karelen och Leningrad.
“Det är uppenbart att det verkliga antalet dömda är större än vad man med säkerhet kan finna och verifiera i källorna.”
Antalet dömda som är okända uppskattas till 1 000–2 000. När alla dömda och troligen dömda sammanräknas blir summan 7 200–8 200.
Databasen kompletteras stegvis
Då projektet avslutas 2025 uppskattas databasen innehålla uppgifter om tiotusentals finländare. Vid publiceringen är mer än 25 000 personuppgifter sökbara i databasen.
Bland det som publiceras nu i juni ingår även uppgifter om finländare som kom till Sovjetukraina.
”Åren 1917–1964 flyttade upp till tusen finländare dit, särskilt för de stora arbetsplatserna och det varmare klimatet”, berättar Mainio.
Uppgifter om 252 av dessa finns i databasen.
I databasen kan man även hitta uppgifter från 1917 års mantalslängder. I början av revolutionstiden befann sig upp till 20 000 finska medborgare i Sovjetryssland.
Senare under hösten 2024 och våren och hösten 2025 tillförs databasen fler uppgifter om finländare, bl.a. dömda till tjänst i arbetsarmén, deporterade från Murmanskområdet och medlemmar i Finlands kommunistiska parti. Uppgifterna om överlöparnas och amerikafinländarnas öden kompletteras också.
Databasen är tillgänglig från den 7 juni på adressen kohtalonaneuvostoliitto.kansallisarkisto.fi
Så här använder du databasen
Med hjälp av namnsökningen på förstasidan kan du söka uppgifter om enskilda finländare. Observera att även kända personers namn kan ha skrivits i källorna på flera sätt.
I avancerad sökning kan du söka och avgränsa med flera olika sökvillkor.
Du kan titta närmare på uppgifter om personer som du hittar med hjälp av sökningen på det identitetskort som öppnas via raden för personuppgifter. Uppgifter om vistelseorten för de personer som motsvarar sökresultatet kan också ses på kartan.
Hela databasen är offentlig.
Information om projektet
- Ett femårigt forskningsprojekt om finländarnas öden under 1917–1964 i Ryssland inleddes vid Riksarkivet i september 2020.
- Statsrådets kansli finansierar forskningsprojektet 1.9.2020–31.12.2025 med över två miljoner euro.
- Forskningsprojektet leds av historieforskaren och docenten Aleksi Mainio. I projektet arbetar dessutom databasansvarige planeraren Sami Outinen samt forskarna Aappo Kähönen, Ira Jänis-Isokangas, Jesse Hirvelä och Anton Eteläaho.
- Över 20 finländska historieforskare, bl.a. Aimo Ruusunen, Mirko Harjula, Tauno Tukkinen och Antti Elomaa har samlat in och kontrollerat personuppgifter åt forskningsprojektet.
- Forskningsprojektet vilar i synnerhet på källmaterial som förvaras i arkiv i Finland och Ryssland. Till följd av kriget i Ukraina fryste Riksarkivet samarbetet mellan länderna, varefter inga materialanskaffningar har gjorts från Ryssland.
- Material om finländarna har skaffats från Estland, Ukraina, Georgien och Kazakstan samt arkiv i Västeuropa och Amerika. Källor såsom memoarer, brev, dagböcker och dokument som donerats av medborgare, familjer och släkter spelar också en nyckelroll.
- Förutom den interaktiva databasen kommer faktaböcker och artiklar att publiceras om projektresultaten. Publicerade artiklar listas på projektsidan
- Forskningsprojektet Finländare i Ryssland 1917–1964 samarbetar med Finska Litteratursällskapets insamling av minnesuppgifter om Stalins förföljelser.
Mer information
- Docent Aleksi Mainio, [email protected], tfn 040 578 3812
- Planerare Sami Outinen, [email protected], tfn 029 533 7403