Anvisningar om behandling av fotografier
Denna anvisning kan också tillämpas när du förbereder material i pappersformat för digitalisering.
Fysiskt hantering och restaurering
- Hantera fotografierna med bomullshandskar på ett rent underlag. Utsätt inte fotografierna i onödan för dagsljus.
- Undvik att göra anteckningar direkt på fotografierna och skriv inte på dem.
- Rengör varsamt smuts och damm som sitter löst.
- Ta bort album med plastfickor och kontaktplast samt album där bilderna lossnar: en rekommenderad fastsättningsmetod för fotografier i album är hörnbitar av papp.
- Avlägsna plastfickor, gummiband, tejp och klistermärken som lossnar lätt samt klämmare och metallnitar från materialet.
Notera
- Utför inga rengörings- eller restaureringsåtgärder som kan skada fotografierna. Avlägsna till exempel inte fotografier från albumet som har fastnat med bildsidan i albumets plast.
Gallring
- Avlägsna dubbletter och välj de bästa fotografierna av samma obejt eller situation.
- Om du är osäker över materialets förvaringsvärde, kontakta Riksarkivet.
Notera
- Närmare kriterier för hur man väljer och gallrar fotografier, (pdf på finska).
- Observera att om materialet innehåller något att gallra enligt anvisningen om gallring, kan materialet vara värt att förvara som en del av en helhet.
Organisering
- Grundutgångspunkt: bevara tidigare skapade bildhelheter och ordningen som skapats för dem.
- I den mån som materialet är osorterat, gruppera bilderna vid behov enligt motiv eller bildtyp.
- Fotografier kan förvaras skyddade på lämpligt sätt i det arkiverings samband som de hör till (t.ex. som en del av ett undersökningsmaterial.
- Exempel på gruppering av fotografier
- Släkt- och familjealbum
- Personfotografier (enligt person)
- Gruppfotografier (t.ex. klass- och mötesfotografier)
- Resefotografier (enligt resa)
- Övriga fritidsfotografier
- Byggnadsfotografier
- Landskapsfotografier
- Traditionsfotografier
- Krigstidsfotografier
- Festfotografier
Katalogisering och beskrivning
- Försök indentifiera fotografierna (motiv, fotograf, fotograferingsplats och -tid) och speciellt personer som syns på fotografierna.
- Namnge fotografierna och katalogisera dem i en löpande nummerordning eller enligt en grupperingsprincip som du valt.
- Markera fotografiets katalogbeteckning (nummer) på skyddshöljet/albumet med kulspetspenna. Om det finns flera bilder i skyddshöljet, markera beteckningen med en mjuk
blyertspenna bakom fotografiet och fotografiernas sekvens (t.ex. fotografier 1-10) på skyddshöljet.
Notera
- Man kan även namnge fotografierna och beskriva dem direkt på albumet eller skyddshöljet. men det eliminerar inte behovet av en separat katalog över fotografier. Kom överens med Riksarkivet om noggrannheten i katalogen och dess medföljande metadata.
Skyddande och förvarande
- Förvara lösa fotografiutskrifter i särskilda skyddshöljen.
- Utskrifter inuti ett album eller skyddshölje får inte direkt vidröra varandra.
- Förvara pappersutskrifter och negativ samt färg- och svartvita fotografier/-negativ separat från varandra.
- Förvara diabilder och glasnegativ i arkivdugliga askar eller lådor, glasnegativ vågrätt.
- Det finns skyddsredskap tillverkade för fotografiska material. Stora material kan skyddas med skyddspapper.
Notera
- Skyddandet kan ske på Riksarkivet, men då står överlåtaren för materialkostnaderna.
- Bekanta dig med anvisning om användning av material för skydd av handlingar som ska förvaras varaktigt (på finska).
Upphovsrätt
- Utred eventuell upphovsrätt till fotografierna.
- Upphovsrätten är i kraft i 70 år från upphovsmannens dödsår när det gäller fotografiska verk. Dessutom har fotografen ensamrätt att bestämma om fotografiet, tills det har gått 50 år från tillverkningsåret. Se Upphovsrättslag 404/1961.