Anvisningar om behandling av fotografier

Denna anvisning kan också tillämpas när du förbereder material i pappersformat för digitalisering.

Fysiskt hantering och restaurering

Hantera fotografierna med bomullshandskar på ett rent underlag. Utsätt inte fotografierna i onödan för dagsljus.
Undvik att göra anteckningar direkt på fotografierna och skriv inte på dem.
Rengör varsamt smuts och damm som sitter löst.
Ta bort album med plastfickor och kontaktplast samt album där bilderna lossnar: en rekommenderad fastsättningsmetod för fotografier i album är hörnbitar av papp.
Avlägsna plastfickor, gummiband, tejp och klistermärken som lossnar lätt samt klämmare och metallnitar från materialet.

Utför inga rengörings- eller restaureringsåtgärder som kan skada fotografierna. Avlägsna till exempel inte fotografier från albumet som har fastnat med bildsidan i albumets plast.

Avlägsna dubbletter och välj de bästa fotografierna av samma obejt eller situation.
Om du är osäker över materialets förvaringsvärde, kontakta Riksarkivet.

Närmare kriterier för hur man väljer och gallrar fotografier, (pdf på finska).
Observera att om materialet innehåller något att gallra enligt anvisningen om gallring, kan materialet vara värt att förvara som en del av en helhet.

Grundutgångspunkt: bevara tidigare skapade bildhelheter och ordningen som skapats för dem.
I den mån som materialet är osorterat, gruppera bilderna vid behov enligt motiv eller bildtyp.
Fotografier kan förvaras skyddade på lämpligt sätt i det arkiverings samband som de hör till (t.ex. som en del av ett undersökningsmaterial.
Exempel på gruppering av fotografier
- Släkt- och familjealbum
- Personfotografier (enligt person)
- Gruppfotografier (t.ex. klass- och mötesfotografier)
- Resefotografier (enligt resa)
- Övriga fritidsfotografier
- Byggnadsfotografier
- Landskapsfotografier
- Traditionsfotografier
- Krigstidsfotografier
- Festfotografier

Försök indentifiera fotografierna (motiv, fotograf, fotograferingsplats och -tid) och speciellt personer som syns på fotografierna.
Namnge fotografierna och katalogisera dem i en löpande nummerordning eller enligt en grupperingsprincip som du valt.
Markera fotografiets katalogbeteckning (nummer) på skyddshöljet/albumet med kulspetspenna. Om det finns flera bilder i skyddshöljet, markera beteckningen med en mjuk
blyertspenna bakom fotografiet och fotografiernas sekvens (t.ex. fotografier 1-10) på skyddshöljet.

Man kan även namnge fotografierna och beskriva dem direkt på albumet eller skyddshöljet. men det eliminerar inte behovet av en separat katalog över fotografier. Kom överens med Riksarkivet om noggrannheten i katalogen och dess medföljande metadata.

Förvara lösa fotografiutskrifter i särskilda skyddshöljen.
Utskrifter inuti ett album eller skyddshölje får inte direkt vidröra varandra.
Förvara pappersutskrifter och negativ samt färg- och svartvita fotografier/-negativ separat från varandra.
Förvara diabilder och glasnegativ i arkivdugliga askar eller lådor, glasnegativ vågrätt.
Det finns skyddsredskap tillverkade för fotografiska material. Stora material kan skyddas med skyddspapper.

Utred eventuell upphovsrätt till fotografierna.
Upphovsrätten är i kraft i 70 år från upphovsmannens dödsår när det gäller fotografiska verk. Dessutom har fotografen ensamrätt att bestämma om fotografiet, tills det har gått 50 år från tillverkningsåret. Se Upphovsrättslag 404/1961.